Vår miljö utsätts ständigt för påfrestningar och uttjänta produkter måste hanteras säkert och bör därför transporteras till återvinning och deponi i Stockholm.
I vårt moderna samhälle konsumerar och förbrukar vi inköpta produkter i rask takt. Livslängden för produkter tycks bli allt kortare och de senaste femtio åren har vi vant oss vid att leva under devisen slit-och-släng. Våra återvinningsanläggningar har ibland betraktats som en avstjälpningsplats för olika typer av bråte. Men successivt börjar vi komma till insikt om att vi måste börja återvinna uttjänta produkter.
Dagens moderna återvinningsanläggningar präglas i högsta grad av ordning och reda. De produkter och det material som ska slängas på “tippen” sorteras noggrant. Den personal som finns på anläggningarna kontrollerar i princip kontinuerligt att allt hamnar på rätt plats. Om en anläggning ska ta emot farligt avfall måste innehållet deklareras innan en lastbil släpps in på området.
De senare åren har ett nytt begrepp hamnat i samhällsdebatten. Vi talar om att en cirkulär ekonomi måste införas, vilket innebär att vi ska återanvända uttjänt material i allt större utsträckning. För bolag som sysslar med skrothandel och återvinningsanläggningar är detta inget nytt. Skrot är en viktig råvara vid våra smältugnar. Schaktmassor och byggmaterial har länge blivit sorterade och tvättade samt förts tillbaka som odlingsjord respektive som material i nya byggnader.
Men kan verkligen alla produkter som hamnar på en återvinningsanläggning användas på nytt? Det är naturligtvis inte alltid fallet. Organiskt matavfall kan förstås brytas ner och omvandlas till biogas. Träavfall som brädor och julgranar kan fragmenteras och bli till biobränsle. Men vissa material kan vara kontaminerade och går inte att separera. Dessa restprodukter måste läggas på deponi vilket innebär en slutförvaring. På en deponi finns dock stora krav så att exempelvis giftiga ämnen inte kan läcka ut via lakvatten.